”Idag är Siljansbygden sinnesbilden för det svenskaste svenska.”

Så kan man läsa i Siljansbygdens senaste turistbroschyr.

Man skulle kunna anmärka på att det heter sinnebild och inte sinnesbild.

Däremot heter det sinnesförvirrad. 

Man skulle kunna anmärka på mer.

Jag har varit i Mora idag.

Mora gav adjektivet Novembergrå ett ansikte. Kanske är det det svenskaste av svenska.

En dag när man sprutat ner halva Dalarna med spolarvätska funderar man på om inte den här delen av landet är lite överskattad.

Dalahästen. Vad har man för praktisk nytta av den?

En målad träbit som står och samlar damm i någon bokhylla.

I Nusnäs utanför Mora kränger de tusentals för dyra pengar. Ofattbart.

Skidloppet. Uppkallat efter en hänsynslös och maktgalen kung som stal från kyrkan och införde systemet att beskatta landets invånare. Tänk på det nästa gång du ska deklarera.

Och suputen till konstnär som målade nakna, lönnfeta dalkullor och ständigt bedrog sin hustru. Skulle han vara ett föredöme att lyfta fram som det svenskaste av svenska.

Jag hann hem till Värmland för att se solen gå ner bakom de blånande bergen i väster.

Den speglade sig i Fryken och följdes av en fullmåne som nästan gjorde kväll till dag.

Det var nog det svenskaste av svenska.

På riktigt.