De flesta hotell i engelska storstäder härstammar från 1800-talet.

Sedan dess har de förmodligen aldrig renoverats. Den fläckiga heltäckningsmattan luktar rök. Fönstren går inte att öppna. Eventuellt för att man inte behärskar den mycket speciella teknik som krävs för att öppna brittiska fönster.

Gardinerna i frukostmatsalen är inpyrda med det stekos som bildas när man tillagar en riktig engelsk frukost bestående av bacon, fet leverkorv och scrambled eggs. Och i det här fallet har man alltså gjort det varje morgon i 150 år.

I duschen kan man välja mellan iskallt och skållhett. Mittemellan finns inte. Och hissen, om det finns någon, är så långsam att man hinner gå upp och ner för trapporna tio gånger på samma tid. Dessutom startar den inte alls förrän man lyckats skjuta för den märkliga gallergrinden.

Fairway Hotel, vid Kings Cross i London, kan mycket väl vara precis ett sådant hotell. Där har jag bokat fyra nätter i slutet av oktober för mig och yngste sonen.

Det ska bli skoj.